Förstudie
I förstudien beskrivs byggherrens mål och önskningar för projektet. Det handlar traditionellt om funktionalitet, sociala aspekter och miljö. Klimatpåverkan från byggnadsverket behöver också hanteras i detta skede. Byggherren beskriver de övergripande ambitionerna om att arbeta med minskad klimatpåverkan, vilka som ska involverade i arbetet, när detta ska starta och hur omfattande det ska vara (hur många iterationer som ska göras), vad som ska inkluderas, när beslut ska fattas, m.m.
I detta skede görs nödvändiga undersökningar för att definiera projektets förutsättningar. Dessa undersökningar beskriver övergripande markmiljö, geoteknik, föroreningar, vattennivåer, nederbörd, vind och temperatur. Dessa har stor påverkan på byggnadsverkets utformning och möjligheterna till klimatanpassning i senare skeden. Det är därför viktigt med tillräcklig noggrannhet i underlaget och säkerhetsnivåer som är väl avvägda.
Osäkerheter i förutsättningar leder många gånger till att värsta fallet förutsätts, vilket ökar marginalerna och då även klimatpåverkan.
När planeringen av ett byggnadsverk inleds och undersökningar görs relateras de ofta till gällande version av olika normer, standarder och regelverk. För att möjliggöra klimatanpassning i senare skede är det viktigt att i förstudien ställa krav på att man i senare skeden ska utreda om dessa regelverk uppdaterats. Om uppdateringar finns ska man acceptera avsteg eller frånsteg för att möjliggöra användning av senare gällande version av de regelverk som åberopas. Detta är speciellt viktigt i större projekt, t.ex. större anläggningsprojekt, där ledtiden från förstudie till byggproduktion är lång och regelverk hinner uppdateras.
Oavsett typ av byggnadsverk bör slitage och förväntade underhållsintervall diskuteras och specificeras. Detta möjliggör mer träffsäkra system- och materialval i senare skeden. För olika typer av byggnadsverk finns även specifika frågor att beakta i detta skede. För hus är en aspekt som ofta lyfts möjligheter och påverkan av flexibel planlösning. En flexibel planlösning kan å ena sidan minska behovet av ombyggnader genom att till exempel förhöjd rumshöjd möjliggör ändrad användning av lokaler eller överstarka bjälklag tillåter framtida lastökningar. På så sätt minskas klimatpåverkan i framtiden genom att konstruktioners livslängd förlängs. Å andra sidan kräver en flexibel planlösning ofta ökad materialanvändning initialt. Det är alltså en fråga som behöver noggrann avvägning.