Bygg- och anläggningssektorn står för en väsentlig del, cirka 22%, av den svenska ekonomins totala årliga utsläpp av växthusgaser, se LÄNK. Av detta utgör tillverkning av byggmaterial majoriteten av utsläppen.

Betongbranschen driver ett omfattande förbättringsarbete inom klimatområdet. Se exempelvis Svensk Betongs vägledning för klimatförbättrad betong (utgåva 2) med tillhörande bilagor för fabriksbetong och prefabricerade betongprodukter (LÄNK). Idag kan man genom medvetna val i byggprocessen avsevärt minska betongens klimatpåverkan jämfört med tidigare. Flerbostadshuset Kungsörnen på Högasten i Helsingborg är ett exempel på ett byggprojekt som visar att det går att bygga klimatsmart utan att tumma på vare sig kvalitet eller standard. Byggherren Helsingborgshem ställde höga krav och entreprenören NCC antog utmaningen. Deras nära samarbete och samverkan med olika leverantörer gjorde att byggnaden resulterade i lägre klimatpåverkan än man vågat hoppas och tro. Om detta skriver Boverket HÄR. Utvecklingen går samtidigt vidare med hög fart.

I alla skeden av bygg- och förvaltningsprocessen tas beslut som berör byggnadsverkets klimatpåverkan. Potential till minskade koldioxidutsläpp minskar med tiden, se figur nedan. 

Om klimatfrågan tas upp från projektets start och om alla berörda aktörer involveras tidigt i processen finns goda möjligheter att minska klimatpåverkan. Därför är byggherrens tidiga arbete särskilt viktigt. Då bestäms ambitioner och krav avseende klimatpåverkan.

Guiden gäller nybyggnad av alla typer av byggnadsverk i betong (byggnader samt anläggningar såsom tunnlar, broar och vattenkraftsanläggningar) men återbruk beskrivs också ur ett livscykelperspektiv. 

Guiden behandlar inte hållbarhetsaspekter vid betongtillverkning utan hänvisar till andra publikationer på området. Ett exempel är rapporten ”Bästa tillgängliga teknik (BAT) för nordisk betongindustri” utgiven av Nordiska ministerrådets BAT-grupp, LÄNK. Rapporten beskriver de viktigaste miljöpåverkande faktorerna som kan utgöra underlag för framtagning av utsläppsvärden och kriterier vid reglering och uppföljning av betongtillverkning. Exempel på miljöpåverkan är föroreningar till luft och vatten, buller, transporter, kemikaliehantering, resursanvändning och avfall samt energianvändning.

Guiden behandlar inte heller det nya konceptet Exposure Resistance Classes (ERC) som just nu utvecklas inom det europeiska standardiseringsarbetet. Konceptet är baserat på funktionsprovning och innebär att betongen grupperas i motståndsklasser med hänsyn till främst kloridinträngning och karbonatisering. ERC förväntas underlätta nya klimatförbättrade materialsammansättningar samt minska “onödiga” säkerhetsmarginaler i nuvarande nationella beständighetsregler i Europa. Betongföreningen har tillsatt en kommitté som ska ta fram en Betongrapport med planerad utgivning 2025.

Finansiärer

Ett stort tack till de finansiärer som genom sina bidrag möjliggjort arbetet med denna guide. Huvudfinansiärer har varit Trafikverket, Cementa och Energiforsk. Vidare har följande företag, genom direkta bidrag eller in-kind, bidragit: Betongindustri, Byggvesta, COWI, Einar Mattsson, ELU Konsult, Fortifikationsverket, Kåver & Melin, NCC, Ramboll, Riksbyggen, RISE, Schwenk, Stockholm Stad – TK, Strängbetong, Sweco, Thomas Concrete Group, Tyréns och WSP.

Projektorganisation

Ett stort och varmt tack riktas till projektledaren Mats Klockars Öberg samt alla deltagare i arbetsgruppen: Ingemar Löfgren (Thomas Concrete Group), Nilla Olsson (NCC), Nadia Al-Ayish (NCC), Johan Hofstedt (ELU Konsult), Anders Mattsson (Strängbetong), Henrik Vinell (Strängbetong) och Richard McCarthy (Betongföreningen).