Systemskedet inleder projekteringen av byggnadsverket och för det så kopplas vanligtvis flertalet tekniska specialister in i, projektörerna. Skedet syftar till att beskriva byggnadsverket i allt väsentligt t.ex. huvudmått, installationslösningar och kritiska snitt. Övergripande beräkningar och dimensioneringar utförs och bekräftar funktionerna och andra kravställningar ifrån det tidigare programskedet. Systemhandlingen ska vara samordnad och klarlägga de olika systemlösningarna. Här gäller det att ha klimatpåverkan med som en aspekt i de beslut som tas. Slutligen är det ett underlag för att projekteringen av bygghandlingsskedet helt ska kunna fokusera på detaljlösningarna. 

I detta skede värderas olika parametrar som påverkar den valda konstruktionslösningen. Parametrar som byggkostnad, byggtid, arkitektur, modulärt byggande, livslängd, drift och underhållskostnad, samordning av intressen från olika parter under byggskedet och driftskedet och naturligtvis klimatpåverkan vägs samman och värderas. Det är byggherren som bestämmer hur tungt olika parametrar väger. För att uppnå en klimatoptimerad konstruktionslösning krävs det att minskning av klimatpåverkan prioriteras.

Som för alla andra områden är det viktigt att arbeta vidare utifrån de ramar som givits i föregående skeden. Dock kan det inte nog poängteras, hur viktigt det är att arbeta med relevanta funktionskrav där så är möjligt istället för detaljstyrning. Samverkan mellan discipliner är viktig för att klarlägga hur ett vägval påverkar klimatbelastningen i projektet som helhet.

Det är viktigt att följa upp och uppdatera målen kring klimatpåverkan och ha med denna faktor vid alla systemval som görs. För att göra korrekta jämförelser är det här av yttersta vikt att jämföra system som uppfyller samma tekniska krav. Ett exempel är att en stomme i ett hus som klarar både bärighet, brand och ljudkrav bör jämföras med andra stommar som uppfyller samma funktion och krav. 

För att minska klimatpåverkan är det viktigt att minimera volymer och använda materialen effektivt, oavsett vilket material som väljs. Detta innebär att man behöver ha fokus på att inte föreskriva för höga hållfasthetsklasser, att ha relativt höga utnyttjandegrader i alla delar och göra väl avvägda val avseende exponeringsklass. Klimatarbetet behöver givetvis fortsätta vidare under projektet, men för att möjliggöra det är det viktigt att rätt förutsättningar ges från systemhandlingsskedet. Tidigt samarbete med materialleverantörer kan ofta underlätta. 

Inom husbyggande är det även viktigt att vara varsam vid val av golvmaterial och system för golv- och bjälklagsuppbyggnader då vissa lösningar leder till höga krav på uttorkning av underliggande material. Höga uttorkningskrav ger antingen ökad klimatpåverkan eller längre byggtid, och därmed ökade kostnader.

Det är även viktigt att se över krav på ingjutna installationer i väggar och golv. Detta leder ofta till ökade tjocklekar och ökad klimatpåverkan. Dessutom leder val av stomme till olika installationslösningar. För att underlätta vid en utvärdering av olika stomalternativ finns det flertalet programvaror som kan användas.

Betongs klimatpåverkan beror på ställda funktionskrav och i Boverkets klimatdatabas (LÄNK) samt i Svensk Betongs vägledning för klimatförbättrad betong (utgåva 2) med tillhörande bilagor för fabriksbetong och prefabricerade (LÄNK) finns värden för husbyggnadsbetong som baseras på den svenska marknaden. Det är viktigt att vara medveten om att Boverkets databas är begränsad för fabriksbetong och möjligheterna på marknaden att minska klimatpåverkan från fabriksbetong är betydligt större. Risken är att felaktiga slutsatser dras om möjligheten att minska klimatpåverkan.

Inom husbyggnad finns även möjligheter att öka upptaget av koldioxid under byggnadens livslängd genom att underlätta karbonatisering. Upptaget ökar om ytor är obehandlade och för betong med låg hållfasthetsklass.

Armeringens klimatpåverkan kan variera mycket beroende på hur den produceras. Det är därför viktigt att tidigt i processen slå fast vilken klimatpåverkan som ska beaktas för att den konstruktiva klimatoptimeringen ska bli korrekt. Om armering med hög klimatpåverkan väljs kommer inte en optimering av materialmängder att leda till stor reduktion. Om däremot armering med låg klimatpåverkan väljs kommer materialoptimeringen leda till större klimatreduktion. Att använda så lite material som möjligt är en grundläggande princip i klimatoptimeringsarbetet som alltid bör prioriteras. Denna effekt är speciellt viktig för anläggningskonstruktioner med stor andel permanent last och tuffa sprickviddskrav.