Slutskede
Ett byggnadsverks slutskede omfattar rivning/demontering och därefter något av de tre stegen återbruk, återvinning eller hantering av avfall. Med återbruk avses att komponenter eller konstruktioner återanvänds i, eller nära, sin existerande form.
I projektet ”The View” i Nacka har nya bostäder inrymts i betongstommen till Ericssons före detta kontorskomplex, se figur nedan.
Återvinning innebär att material kan återanvändas efter någon form av behandling. Material klassificerat som avfall kan inte bidra till någon framtida nytta.
I Naturvårdsverkets vägledning Bygg-och rivningsavfall beskrivs regelverken inom området och ges råd och statistik.
Vid rivning av betongkonstruktioner kan ofta materialet återvinnas eller återbrukas. För att värna cirkulära materialflöden är det mest effektiva att återbruka material. Ofta är det dock svårt om byggnadsverket inte är designat för återanvändning av byggdelar, men det tål att leta efter lösningar som möjliggör återanvändning av material eller element. Utvecklingsprojekt pågår inom området. Som exempel kan nämnas projektet Återhus, LÄNK som stöds av Vinnova och syftar till att utveckla processer för ökat och förenklat återbruk av tyngre byggdelar som exempelvis betongelement.
Om återbruk inte är möjligt kan betong krossas och återvinnas som fyllnadsmaterial vid vägbyggande eller liknande, vilket är vanligast idag. Armering går att avskilja och återföra vid tillverkning av stål. Det finns en idag outnyttjad potential i att öka möjligheterna till karbonatisering (dvs koldioxidupptag) av rivningsmassor, avsnittet Koldioxid – utsläpp och återtag, LÄNK. Vidare finns också exempel där rivningsmassor används som råmaterial vid cementtillverkning, vilket minskar processutsläppen och på så sätt klimatpåverkan från den tillverkade cementklinkern, LÄNK. I Boverkets klimatdatabas finns klimatdata för återvunnet material. För betong är värdet 0,0 kg CO₂e/kg (A1-A3) + ett schablonvärde för transport.
Idag är vår sektor väl medveten om nödvändigheten av att undvika inbyggnad av material som är skadliga för människors hälsa eller störande för vår yttre miljö. När man vid rivning eller ombyggnad omhändertar befintligt material måste sådana risker kartläggas. Normalt görs detta i form av en materialinventering som beskrivs i Plan och Bygglagen kapitel 10. Med stöd av inventeringen kan Byggnadsnämnden ta ställning till vilka miljökrav som ska tillgodoses av projektet för att rivningslov ska beviljas.